Mångkultur eller välfärd av Lars Jansson.
Pris 220 kr inkl porto och moms.
En oumbärlig bok!
I Lars Janssons Mångkultur eller välfärd? (Bokförlaget Vitsippan, Göteborg, 2002) redovisar författaren hur han beräknat invandringens kostnader för Sverige 1999 till minst 267 miljarder kr. Detaljerat och övertygande visar han hur den redovisning av betydligt lägre kostnader som politiker, näringsliv och media hämtat från offentligt citerade undersökningar avsiktligt eller oavsiktligt grovt underskattat kostnaderna genom att utelämna väsentliga poster.
Visst innehåller Mångkultur eller välfärd? massor av siffror och beräkningar. Ändå är den jämförelsevis lättläst genom författarens enkla och samtidigt exakta språk med korta meningar och undvikande av onödiga bisatser. Varje kapitel är uppdelat i korta delkapitel. Författaren strör frikostigt in sammanfattningar av den just lästa texten, vilket gör den extra lätt att tillgodogöra sig.
Den som vill delta i den invandringspolitiska debatten som talare eller skribent måste läsa Lars Janssons bok. Alla som intresserar sig för ämnet bör läsa den. Här finns alla fakta samlade. Här finns argumenten mot alla floskler om den berikande mångkulturen, behovet av mångfald, kraven på arbetskraftsinvandring — Det känns lite överflödigt att skriva om Lars Janssons Mångkultur eller välfärd? Långt bättre är att låta författaren själv komma till tals.
”Om man för samman personer som varit arbetslösa och ej haft arbete med personer som varit utan sysselsättning av andra skäl, t ex pga att de studerar, är förtidspensionerade eller av andra skäl saknar förvärvsinkomster, får man ett mått på den kapacitet hos de utrikes födda, som ej deltar i arbetslivet. Denna andel av alla 20-64 år uppgick till 40 procent 1997. Några exempel på andelar från olika invandrarländer: forna Jugoslavien 55, Grekland 51, Somalia 76 och Irak 67 procent. För den i Sverige födda befolkningen uppgick motsvarande andel till 13 procent. Uppgifter av denna typ gör det lättare att förstå varför kostnaden för invandringen är mycket hög” (sid 83).
”Den svenska arbetsmarknaden växer mycket långsammare än invandringen. Med nuvarande invandringspolitik kommer därför problemen att förvärras. På grund av det kraftfulla stöd som invandrarna får av det politiska systemet är risken stor att svenskar trängs undan från vissa jobb. Utvandringen av inhemska svenskar, särskilt med akademisk utbildning, har mer än fördubblats under 90-talet. Vi har ett nettoutflöde av civilingenjörer och civilekonomer. Sverige tycks hålla på att byta ut kvalificerad arbetskraft mot analfabeter och annan arbetskraft från den utomeuropeiska världen. På vad sätt gagnar detta Sverige?” (sid 91).
”Den totala kostnaden för invandringen uppgick till 267 mdkr 1999. Den har ökat med drygt 11 procent årligen i löpande priser under 1990-talet. Det är nästan tre gånger så mycket som vad hela den offentliga sektorn ökade, 3.8 procent. Invandringen tog i anspråk 51 procent av hela den offentliga sektorns resursökning under decennier. Kostnaden för invandringen är ungefär 18 ggr större än kostnaden för utvecklingsbiståndet. Trots detta så diskuteras bara utvecklingsbiståndet i riksdagen men ej invandringskostnaden. Av den totala skatteökningen på 412 mdkr från 1990-1999 har drygt 40 procent behövt användas för att finansiera ökningen av invandringskostnaden, såvida den ej lånefinansierades. Invandringspolitiken har således medfört en mycket kraftig överrepresentation i förbrukningen av finansiella resurser” (sid 239-240).
Köp och läs, och läs om! Köp och ge bort till vänner och meningsmotståndare! Se till att bibliotek på Din hemort köper in Lars Janssons ytterst informativa bok!
Eva Bergqvist (i tidskriften Fri Information nr 3/02)