Introduktion till uppsatsen Personrån och etnicitet
"I grund och botten är den intellektuelle i min mening varken en fredsmäklare eller en som strävar efter att åstadkomma samstämmighet utan en som satsar hela sitt jag på ett kritiskt sinne, en känsla av motvilja mot att godta enkla formler eller färdiga klichéer eller det smidiga och ack så behagliga bekräftelserna av vad de mäktiga eller de konventionella har att säga och vad de gör."

Citatet är den år 2003 framlidne professorn Edward Saids från hans bok Den intellektuelles ansvar (Bonnier/Alba 1995, s 37). I boken behandlas även problem, eller (för)tryck, som kan uppstå då man agerar intellektuellt. Detta har tagits upp också i svenska metodböcker böcker såsom Forskningmetodik (Holme/Solvang 1991, s 155) flitigt tillämpad vid svenska universitet och högskolor: "Olika kunskapsmiljöer är ofta präglade av ett sådant tryck mot konformitet att det finns sanktioner mot dem som inte inordnar sig."

Frågan är alltså hur fri forskningen egentligen är, i vilken grad den är styrd av tidsandan.

Statsvetarprofessor Bo Rothstein är en av de skarpaste försvararna av forskarfriheten i Sverige. Bl a har han behandlat detta i en essä liksom i ett flertal artiklar. I Göteborgs-Posten (000112) talar han om "mycket illavarslande saker", som försök att "avstänga yngre forskare från anslag därför att de kommit med politiskt icke-korrekta forskningsresultat". Härvid drog Rothstein paralleller till forna Östtyskland: "För den som vill och vågar se, är parallellerna till dagens svenska universitetspolitik uppenbara. Kraven på politisk korrekthet och att vara makten till lags är stora. Forskningens autonomi och den produktiva intellektuella lekfullhet som krävs för att våga och kunna se något nytt har ersatts av krav på ordning i leden."

På DN-debatt (030423) skrev Rothstein mera specifikt om invandringsrelaterad forskning. Det ärende han kritiserade "handlar om ideologiproduktion kombinerat med insamlande av enbart sådana data som man i förväg vet bekräftar de politiskt korrekta teser man vill driva". Han avslutade artikeln med: "Det allvarliga är inte att det blir dålig forskning, utan att vi blir utan sådan kunskap som gör att vi kan åtgärda problemen."

Under hösten 2003 gick flera statsvetare till skarpt angrepp mot dåvarande integrationsminister Mona Sahlin. Hon hade nämligen valt att avsätta statsvetaren Anders Westholm till förmån för forskare med invandrarbakgrund. Hennes motivering var att Westholm utgjorde en del av de förtryckande strukturerna. Sahlin, som negligerade den omfattande kritiken av hennes beslut, menade alltså att en forskare med svensk etnisk bakgrund inte kan utföra (invandrings)forskning på ett adekvat sätt.

I januari år 2001 fick John Järvenpää sin d-uppsats i sociologi underkänd av sociologiska institutionen vid Göteborgs universitet. Flera omständigheter talar för att examinatorns/institutionens agerande var minst sagt märkligt. En sådan omständighet är att en handledare aldrig ska släppa fram uppsats för ventilering om han/hon inte räknar med att den är såpass bra att den godkänns, på sin höjd kompletteras. Och att en examinator inte har ett enda gott ord att säga, trots att hon är ålagd att lyfta fram även förtjänster, är en annan sådan omständighet. Härtill kommer att opponenten på uppsatsen till skillnad från examinatorn hade en diametralt motsatt uppfattning, vilket bl a framkommer i hennes skriftliga sammanfattning: "Överlag är uppsatsen genomarbetad och undersökningen trovärdig. Författaren har utfört intervjuer och deltagande observation under ett halvår, vilket borgar för den empiriska undersökningens giltighet. Det ges också bra definitioner och en väl genomgången bakgrund till begreppet rasism, den metodiska ansatsen och tidigare forskning på området."

Ett flertal forskare och insatta bedömare har ställt sig mycket kritiska till examinatorns agerande. Termer som skandal och feghet har använts. I Danska Jyllands-Posten (020726-0801) menade Jonathan Friedman, professor i socialantropologi, att politisk korrekthet präglade examinatorn. Och samhällsvetaren Lasse Ekstrand konstaterade i en artikel i Gefle Dagblad (010822) att uppsatsförfatattaren "tillämpat en vedertagen vetenskaplig metod samt följt de gängse spelreglerna för en traditionell vetenskaplig undersökning. Ändå underkänns uppsatsen."

Sociologin har under många år fått häftig kritik för sin politiserande och ideologiska hållning som undergräver traditionella och hederliga forskarideal. Som Harvardsociologen Nathan Glazer (i Jummonvile 1991, s 89) uttryckt saken: "Sociologin är alltjämt för många socialister och sociologer fullföljandet av politiska syften med akademiska medel."

De teser och slutsatser som uppsatsen vilar på och som sannolikt påverkade examinatorns underkännande är följande: Rasism är universellt, det förekommer inom alla folkgrupper och kulturer. Detta innebär att alla folkgrupper, inklusive svenskar, kan drabbas av det. Så är dock inte fallet idag vilket visas i uppsatsen. Svenskar kan i praktiken inte åberopa lagen om hets mot folkgrupp innebärande att likheten inför lagen är urholkad. Emellertid anser informanterna i uppsatsen - invandrarungdomar dömda för bl a personrån mot svenskar - att också svenskar ska ha möjligheten att åberopa nämnda lag.

Även efter "examinationen" har det tillkommit rön som stödjer att svenskarna ännu inte har möjlighet att tillämpa lagen. I rapport från Brottförebyggande rådet (BRÅ-rapport 2001:7, s 31) skriver forskarna att anmälningar från etniska svenskars sida rörande ifrågavarande brott inte saknas "men att de av olika skäl avskrivits". Man går dock inte in på vilka dessa skäl skulle kunna vara.

Pierre Durrani, styrelseledamot i Svenska islamiska samfundet tillika initierad bedömare i invandringsrelaterade frågor har noterat: "Det märkligaste med svensk etnicitet är att hets mot folkgrupp verkar kunna gälla alla andra grupper utom just svenskar, trots en ständigt tilltagande svenskfientlighet" (krönika i Östgöta-Correspondenten 031211).

Glädjande nog har denna insikt börjat spridas alltmer. Marie Söderqvist har i en krönika noterat att "det är inte klassificerat som något hatbrott att tycka att män med överdrivet intresse för bilar eller gräsmattor är löjliga" (Exprsessen 040728). Detta apropå att homosexuella fått till stånd en lagändring som klassar förolämningar mot dem som hatbrott/hets mot folkgrupp medan vita, heterosvenskar alltså inte kan åberopa paragrafen.

Likaledes har Per Bauhn, docent i praktisk filoosfi, påtalat att de normativa strukturalisterna (dekonstruktivisterna som tolkar världen på sitt alldeles egna lilla upp-och-nervända sätt, Reson Produktions anm.) kan från sina "uppburna positioner i medialandskapet trycka ur sig generaliseringar om de vita medelålders männen som skulle ha räknats som hets mot folkgrupp om de sagts om någon etnisk minoritet" (tidskriften Axess nr 5/juni 2004).

Och i Sydsvenskan (061004) konstaterar författaren Fredrik Ekelund att flertalet personrån i Malmö begås av "kriminella invandrare" som rånar svenskar "enkom för att de är just ´svennar´." Vidare misshandlas svenskar för att de är "blonda…´jävla svennar´."

I en debattartikel i Aftonbladet den 10 april 2004 utmålades vita män som ett kollektiv med gemensamma karaktärsdrag, som att de är empatistörda, tar för sig på andras bekostnad och inte tål kritik. Att uttalandena var nedsättande framkom av JKs motivering, där han också erkände att hets mot folkgrupp inte kan åberopas av etniska svenskar: "Det fallet att någon uttrycker sig kritiskt eller nedsättande mot folkgruppen män av svenskt etniskt ursprung torde inte ha varit avsett att träffas av straffstadgandet" (beslut 040419 ärende dnr 1526-04-30).

Under några år inkluderade Säkerhetspolisen i sina rapporter Brott mot rikets inre säkerhet även brott med etniska och rasistiska dimensioner av minoriteter mot etniska svenskar. Sedan år 2000 är denna aspekt dock borttagen ur statistiken. I tidningen Metros bilaga Gringo (040920) uttalar sig en av Säpos analytiker, Michael Johnson, om detta. Orsaken till borttagandet är enligt honom att "mörkertalet var stort, därför för man inte längre någon statistik".

Inom andra områden där orättvisor och förtryck av olika slag finns med, t ex misshandel av kvinnor, brukar det tvärtom vara regel att lyfta fram mörkertalet som en viktig omständighet att ta hänsyn till. Men när statsmakten vill tona ner etniskt relaterad brottslighet mot den svenska befolkningen gäller inte normala kriterier längre.

Här nedan får Du nu ta del av hela uppsatsen. Inte en stavelse har ändrats sedan "examinationen". Jo förresten, eftersom handledaren inte stöttade Järvenpää i det fortsatt ärendet med överklagande osv är hennes namn borttaget på titelbladet. Där står nu endast XX. Fotnoterna har placerats längst bak istället för i den löpande texten, vilket var fallet i originaltexten.

Ett tips, åtminstone för den som läser texten direkt på skärmen, kan vara att skriva ut fotnoterna innan läsningen påbörjas. Läs och gör Din bedömning av hur fri forskningen är/var i detta fall. Rent parentetiskt kan nämnas att underkännandet var en viktig faktor som sporrade Järvenpää att skriva sin bok Invandring och demokrati - om politisk korrekthet i Sverige 1988-2001.


KLICKA HÄR FÖR ATT KOMMA TILL UPPSATSEN!